Varmt eller kallt?
Beslut om fjärrvärmen idag avgör hur Sverige fungerar imorgon.
Den värmer drygt halva Sverige. Vi pratar om fjärrvärmen – den osynliga energihjälten. Men nu hotas fjärrvärmen och dess kunder av snedvridna villkor och ökade kostnader. Något som kan skapa obalans i energisystemet och göra Sverige mer sårbart. Hur vill vi ha det?
90
%
Nio av tio flerbostadshus har fjärrvärme. Liksom de flesta sjukhus, äldreboenden och skolor då den finns i 286 av 290 svenska kommuner.
Vill vi ha sämre beredskap
och högre elpriser?
Fjärrvärmen stabiliserar Sverige. Med sin planerbarhet och flexibilitet ger den pålitlig, lokalt producerad värme, och kyla, till hushåll och företag. Den balanserar energisystemet på samma sätt som stötdämparna på en bil.
Utan den skulle energisystemet bli mer sårbart, beredskapen sämre och elpriset högre. Det är precis där vi riskerar att hamna nu.
Kalla fakta:
Priset på biobränsle, som är källa till cirka 46 procent av fjärrvärmen, har fördubblats på tre år.
Men priset till kund har inte höjts i närheten så mycket. Varför? Därför att fjärrvärmebolagen har agerat krockkudde och minskat sina marginaler.
Det här håller inte i längden. Vi behöver hitta en ny väg framåt. Annars får vi ...
... en händelsekedja ingen vill ha
Ökade produktionskostnader som inte kompenseras
Dålig lönsamhet för fjärrvärmen och uteblivna investeringar
Fjärrvärmen blir mindre robust
Hela energisystemet blir sårbart
Sverige får sämre beredskap i händelse av kris eller krig
... plus att hushåll och företag får höjda kostnader
Fjärrvärmen
måste ut ur kylan.
Trots fjärrvärmens systemnytta glöms den ofta bort när åtgärder sätts in för att stärka energisystemet och stötta hushållen. Ett exempel: Vid årsskiftet sänktes energiskatten på el generellt. Det är positivt för elsystemet i stort, men försämrar konkurrenskraften för fjärrvärmen.
Därför behöver regelverken vara teknikneutrala. Det behövs åtgärder som även stärker fjärrvärmen.
10
GW
Så mycket extra eleffekt skulle behövas en kall vinterdag eller när elsystemet är högt belastat om inte fjärrvärmen fanns. Det är mer än vad Sveriges kärnkraft producerar när den går för fullt. Klarar energisystemet en sådan kalldusch?
Varsågod, fyra skållheta förslag
Samhällskostnaden för att inte satsa på fjärrvärmen kan bli mycket hög. Och ju längre vi väntar, desto dyrare att ta igen.
Vi ser flera konkreta reformer som kan stärka fjärrvärmens konkurrenskraft och säkra dess roll i det svenska energisystemet – idag och i framtiden. Här är de fyra viktigaste just nu:
Sänk elskatten för fjärrvärmeproduktion
Sänk energiskatten till EU:s miniminivå för el i elpannor och värmepumpar. Det ökar flexibiliteten och gör det möjligt att ta tillvara elöverskott när det blåser mycket.
Säkerställ teknikneutrala regler
Säkerställ att byggregler och energikrav för byggnader är teknikneutrala avseende val av uppvärmningsform.
Slopa skatten på bioolja
Ta bort biooljeskatten enligt Tidöavtalet. Det underlättar och påskyndar utfasning av fossil olja i spets- och reservanläggningar.
Stärk finansieringen för att öka vår beredskap
Inför ökad statlig finansiering av de energiberedskapsåtgärder inom fjärrvärmen som inte är kommersiellt motiverade. Det krävs för att möta målen för värmeberedskap.
Vill du ha fler förslag? Ladda ner hela högen!
Utöver de fyra prioriterade åtgärderna finns fler reformförslag för att stärka fjärr- och kraftvärmen långsiktigt.
Gör vad ni kan.
Det gör vi!
Medan du läser det här framtidssäkrar vi fjärrvärmen och energisystemet.
Vi investerar i värmepumpar, elpannor och värmelager för att kunna ta hand om elöverskott när priserna är låga och producera el när behovet är som störst.
Vi utvecklar tekniker som CCS för att minska, och på sikt eliminera, koldioxidutsläpp.
Vi tar tillvara restvärme från industri och andra verksamheter.
Men utan långsiktiga och teknikneutrala spelregler riskerar tempot att bromsas. Branschen behöver politiken.
Gör vad ni kan.
Det gör vi!
Medan du läser det här framtidssäkrar vi fjärrvärmen och energisystemet.
Vi investerar i värmepumpar, elpannor och värmelager för att kunna ta hand om elöverskott när priserna är låga och producera el när behovet är som störst.
Vi tar tillvara restvärme från industri och andra verksamheter.
Vi utvecklar tekniker som CCS för att minska, och på sikt eliminera, koldioxidutsläpp.
Men utan långsiktiga och teknikneutrala spelregler riskerar tempot att bromsas. Branschen behöver politiken.
Håll fjärrvärmen!
Här kan du läsa mer om fjärrvärmens viktiga roll i svenskt totalförsvar och klimatomställning.
Underjordisk termos stärker Västerås energiförsörjning
Ett tidigare oljelager från kalla kriget har konverterats till världens största energilager för värme, djupt under Västerås. Bergrummet lagrar värmeöverskott från sommaren och bidrar till effektivare drift, högre elproduktion på vintern och större flexibilitet i Mälarenergis produktion.
Läs hela artikeln härBio-CCS kan bli vår nästa exportindustri
I Värtahamnen bygger Stockholm Exergi en av världens första storskaliga anläggningar för koldioxidinfångning, med kapacitet att avskilja 800 000 ton koldioxid per år. Tekniken kan bli en ny svensk exportindustri, men kräver att fjärr- och kraftvärmens roll värnas och ges rätt förutsättningar.
Läs hela artikeln härFjärrvärme – en dold beredskapsresurs
När elen plötsligt försvinner prövas samhällets krisberedskap på allvar. I Skövde testade man vad som händer vid ett totalt strömavbrott och fick en tydlig påminnelse om fjärr- och kraftvärmens avgörande roll för människors trygghet.
Läs hela artikeln härFrågor och svar
Fjärrvärme är ett system där vatten värms upp centralt i ett värmeverk och sedan pumpas ut i ett nätverk av rörledningar under marken. I varje ansluten fastighet finns en värmeväxlare som överför värmen till husets element och varmvatten. Det avkylda vattnet leds sedan tillbaka till värmeverket för att värmas upp igen.
Kraftvärme innebär att man producerar el och värme samtidigt. Värmen som alltid uppstår vid elproduktion tas tillvara och leds ut i fjärrvärmenätet i stället för att släppas ut i omgivningen. Det gör kraftvärme till ett av de mest energieffektiva sätten att producera el och värme.
Fjärrvärmen avlastar elsystemet genom att minska behovet av el för uppvärmning. Utan fjärrvärme skulle ytterligare 10 GW eleffekt behövas under en kall vinterdag. Det är mer än vad Sveriges kärnkraft levererar när den går för fullt.
Merparten av fjärrvärmen kommer från förnybara och återvunna källor. Biobränsle står för 42 procent, avfall för 22 procent och industriell spillvärme för 8 procent. Endast 2,2 procent kommer från fossila bränslen och de används framför allt i reservpannor eller när det är extra kallt.
Branschen har drabbats av kraftigt ökade bränslekostnader, särskilt för biobränslen. Samtidigt har fjärrvärmen inte fått samma politiska stöd och styrmedel som andra energibärare. Generella skattesänkningar på el är bra för energisystemet i stort men försämrar fjärrvärmens konkurrenskraft.
Vi är Energiföretagen
Energiföretagen Sverige är en branschorganisation för närmare 500 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar el, värme och kyla. Vi är branschens samlade röst i samhällsdebatten och bidrar med vår kunskap för att utveckla ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara energisystem.
Vårt mål är att utveckla energibranschen utifrån kunskap, en helhetssyn på energisystemet och i samverkan med vår omgivning – till nytta för alla.
Vi är Energiföretagen
Energiföretagen Sverige är en branschorganisation för närmare 500 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar el, värme och kyla. Vi är branschens samlade röst i samhällsdebatten och bidrar med vår kunskap för att utveckla ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara energisystem.
Vårt mål är att utveckla energibranschen utifrån kunskap, en helhetssyn på energisystemet och i samverkan med vår omgivning – till nytta för alla.
